Jag är en lagom vuxen tjej som gillar mat. Jag gick restauranglinje på S:t Görans Gymnasium i Stocholm, med sista året på Ester Mosessons Gymnasiun, Lindholmen Göteborg, inriktning sjöintendentur. De tio första åren efter min utbildning jobbade jag i handelsflottan. Vilket innebär att jag dagligen lagat 3 mål mat, bakat och fixat till ett 15-tal personer på en tankbåt. I en vardag fylld av rutiner, långt ifrån nära och kära är maten en viktig del av trivseln. Även om jag tror att jag har haft ett rykte om mig att vara en snål kock så vet jag att det inte har tagit udden av den glädje och stämning jag bidragit med till Broströms alla härliga sjömän.
Efter en paus från professionell matlagning har jag valt att återgå till yrket, denna gång som kock på en förskola. Det var ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till, eftersom jag där får hantera mestadels ekologiska råvaror, något som under åren blivit allt viktigare för mig.
Skillnaden mellan att vara snål och ekonomisk är kanske hårfin, och lägger man även in att vara varsam med jordens resurser, så får man helheten i ekvationen som gör att jag inte gärna kastar mat. Det handlar mer om respekt än snålhet. Att kasta mat är respektlöst mot både maten, odlare och mot kocken.
För mig är matlagning ett sätt att vara kreativ och att få skapa. Jag är ingen gourmet, för mig kan en tallrik havregrynsgröt vara lika god som en lyxig varmrätt. Sammanhang och sällskap är minst lika viktiga som ingredienser. Att äta en underbar hajfenssoppa kanske är gott, men det är ju inte värt det. Jag tycker att helheten är viktig, ursprung och syfte med maten, hela vägen. Mat får inte heller vara för tillkrånglad. Avancerat ibland, men det förhindrar inte att jag kan plocka fram pulvermos och korv när det känns motiverat.
Jag lagar ofta mat till mer än de två personer som ingår i hushållet. Det är lättare att få till en bra smak om man gör fler portioner. Och sen gillar jag att kunna förkorta matlagningstiden en annan dag. Vissa saker är bättre än andra att laga storkok av, och det är en konst även att värma rester. Redan vid första tillagningen bör man anpassa maten till en uppvärmning, till exempel inte steka köttbullarna alltför hårt. Ibland fryser jag in maten som blir över, sådant som klarar det bra är till exempel alla grytor. Köttfärsbiffar och liknande går jättebra att ha i frysen ett tag, men kräver bra förpackningar för att inte frystorka. Saker med mycket grönsaker i tycker jag dock förlorar på att frysförvaras, både i konsistens och smak.
Ett bra sätt att variera rester tycker jag är att servera olika tillbehör till. Eller att göra en annan rätt, som en klassisk pytt i panna. Det är lättare att återanvända maten om man inte blandar ihop för mycket i första tillagningen. Om varje råvara får vara för sig, är det lättare att slippa tjatiga rester. Men någonstans är det såklart en förutsättning att man inte är för kinkig. Det blir upprepning. Och kanske, vissa gånger, får man acceptera att det inte är mat som passar på ett trestjärnigt hotell. Man får helt enkelt offra sig lite för miljöns skull. Mätt blir man i alla fall.
Jag är inte mycket för att matsedelsplanera eller att följa ett recept. Jag gillar att utgå ifrån en basråvara som finns i frys eller kyl, och i övrigt tittar jag vad som finns hemma. Och hemma brukar det finnas lite av allt. Jag är en sån som storhandlar, i butiken får jag ofta inspiration till maträtter, men jag handlar mest lite av varje och sånt som kan vara bra att ha. Det sägs att just den typen av handling är den minst ekonomiska, eftersom det ofta slutar med att man kastar en del mat som aldrig kom till användning. Jag hävdar att det inte stämmer för mig. Och den här bloggen är ett sätt för mig att kolla hurvida jag har rätt eller inte i det påståendet. Bloggen är också ett sätt för mig att kolla vad jag äter på ett år. Allt som innehåller mat som på något sätt sparats får etiketten "Rester". Var resterna kommer ifrån låter jag ibland vara osagt. När jag kastar mat redovisas det under etiketten Avfallsrapport. Min förhoppning är att jag inte ska ändra mina vanor, förtiga eller försköna. Min middag, rakt av. Med helt oproffsiga foton och vardaglig uppläggning.